Fjälkinge backe

Vid enskiftet 1815 bevarades den skogsklädda delen av backen som samfällt stentag till Fjälkinge by.

Betesmarken längs norra sidan av vägen upp till backen inköptes av Byalaget 1948 och planterades med björk.

Fjälkinge Byalag ombildas 1978 till Fjälkinge Byalags Samfällighets- förening.

Samfällighetsföreningen äger all samfälld mark i Fjälkinge. Främst de båda backarna (även Lilles backe med avrättningsplats) men även samfällda vägar runt om i byn.

I äldre tider var backen täckt av ekskog därav det gamla namnet Store Eg. Eken skövlades dock av kronan som använde träden till skeppsbyggen

På backen syns flera sk odlingsrösen – upplagda stenhögar. Dessa tillkom under första världskriget när fattiga människor utan egen mark fick röja på backen för att odla potatis.

Backen har under lång tid varit ett populärt utflyktsmål. Bl a fanns där en dansbana de första årtiondena på 1900-talet.

Naturreservatet Fjälkinge backe på totalt 186 hektar bildades 1968.

Området har betydelse för kännedomen om vissa torrmarksberoende växt- och djursamhällen av stort vetenskapligt intresse. Backen intar ett dominerande läge i landskapet med vidunderlig utsikt över slätten.

Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av reservatet.

Aktuell skötselplan fastställdes 1993.

Det första tornet såldes på 1920-talet inför planerna på att uppföra ett större torn.

På byastämman 1934 utsåg Byalaget en byggnadskommitté för att ordna om uppförande av ett utsiktstorn på Fjälkinge backe.

Till ledamöter i kommittén utsågs Axel E Andersson, Sofielund, handlare OB Sallrot, Nils Persson, Flodala, Matts O Mattson, Bostället, revisionssekreterare Liljenberg, Kristianstad, greve Carl-Axel Trolle-Wachtmeister, Trolle Ljungby och nämndeman Martin Ohlsson, Håslövs Boställe.

mars 1935 hade man fått ihop 1 160 kr i form av anslag från Byalaget, Sparbanken och enskilda. Man valde en av Svenska Turistföreningen upprättad ritning på ett utsiktstorn och beslutade att infordra kostnadsförslag på uppförande.

I april 1936 beslutade kommittén att påbörja bygget av tornet. Till entreprenör utsågs byggmästare Yngve Eriksson, Fjälkinge

Total kostnad för uppförandet blev ca 4 000 kr. Utöver inkomna bidrag togs ett lån i Sparbanken på 1 100 kr.

Byggnadskommittén överlämnade äganderätten till tornet till Fjälkinge byalag 1943 mot att Byalaget övertog betalnings-skyldigheten på kommitténs lån å 300 kr jämte utfallen ränta. 

Under perioder har det bedrivits kaféverksamhet i tornet.

På senare år har tornet varit låst men intresserade har kunnat låna nyckel av byalaget.